Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det Amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H.

Den här kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur det Amerikanska presidentvalet 2012 gestaltades i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. För att göra detta har totalt 18 nyhetsdygn, uppdelade på två perioder, undersökts i de olika papperstidningarna. Kandidatuppsatsen är dessutom en uppföljning på två tidigare kandidatuppsatser som gjorts på Södertörns högskola om presidentvalet 2004 och 2008.Den teoretiska utgångspunkten för studien är framing theory, eller gestaltningsteorin som den kallas för på svenska. Gestaltningsteorin är en ledande teori när det kommer till den journalistiska bevakningen av politik. Några av de frågeställningar som besvaras i uppsatsen är vilka gestaltningsformer som var dominerande i de olika tidningarna, vilka aktörer som syntes mest, och hur resultatet har förändrats över tid i jämförelse med de två tidigare kandidatuppsatserna.

Följande studie handlar om Super PAC?s och hur de ska förstås, utifrån teorierna pluralismen och elitismen. Studien ämnade finna svaret på denna fråga genom att studera amerikanska tidningsartiklar. Att det var amerikansk media som fick bidra med det empiriska materialet kom sig av att det är i USA som Super PAC?s verkar.

Denna uppsats behandlar frågan: Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras - mot ett system som fokuserar på frihet eller ett system som fokuserar på rättvisa? Som frågeställningen vittnar om är uppsatsen skriven ur ett normativt analysperspektiv där de klassiska värdena frihet och rättvisa i kombination med insamlad data om amerikansk kampanjfinansiering mynnar ut i en analys. Två alternativa väga presenteras, antingen att släppa systemet fritt eller att öka kontrollen för att minska skillnaderna som finns. Argumentationen ger en bild av hur annorlunda systemet skulle kunna se ut givet en förändring. Resultatet påvisar att det amerikanska systemet hade gynnats av att röra sig mot en mer rättvis och kontrollerad finansieringsstruktur.

Presidentvalet i USA baseras på personval istället för partival och detta personval inkluderar även presidentkandidatens partner. Presidentkandidaternas fruar diskuteras och analyseras idag lika mycket som presidentkandidaterna själva samtidigt som medierna diskuterar vilken av de tidigare presidentfruarna de kommer att efterlikna.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka och analysera vilken retorik Michelle Obama och Ann Romney använder sig av i talen de ger på The Democratic National Convention respektive The Republican National Convention i ett försök att övertyga de amerikanska väljarna att deras man borde bli deras nästa president. Eftersom det visuella framträdandet bidrar till talets helhet ska även det undersökas och analyseras. Då Michelle Obama och Ann Romney har jämförts under hela valet görs det även här en komparativ analys av deras retorik samt deras visuella framträdande. En kvalitativ metod har valts för uppsatsen i form av en retorisk analys.

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vårstudie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag..

?I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.? Martin Luther Kings jrs. starka stämma ekade ut ur högtalarsystemet och de 250 000 medborgarrättsaktivisterna som var samlade vid George Washington monumentet i USA:s huvudstad  instämde i ett jublande bifall. Året var 1963 och Martin Luther King jr., hade i nio år varit känd som den amerikanska medborgarrättsrörelsens främste talesman, när han i sitt tal till det amerikanska folket yttrade sin vision för det amerikanska samhällets framtid.     Denna uppsats beskriver det afro-amerikanskafolkets historia, från slaveriets bojor i de Nordamerikanska kolonierna i slutet av 1600-talet, till kampen för fullständiga medborgerliga rättigheter i 1950- och 60-talets USA.

Det kommer konstant ut amerikanska nyinspelningar av andra länders filmer. Vad är det som skapar behovet av nyinspelningar? Vi har analyserat och jämfört tre japanska skräckfilmer med amerikanska nyfilmatiseringar (s.k. ?remakes?) för att försöka förstå vad det finns för kulturella särdrag i respektive länders gestaltning av filmberättartekniska konventioner av rum och tid och skillnader i kunskapsnivå om filmens händelser mellan protagonist och åskådare..

År 2006 började en skarp nedgång av huspriserna på den amerikanska bomarknaden, efter flera års stadiga ökningar, och man talade om en bubbla på husmarknaden. Det grundade sig i att folk trodde på kontinuerliga ökningar av huspriserna. Effekterna spred sig sedan till andra delar i den amerikanska ekonomin och hela världens börser påverkades av denna nedgång. I uppsatsen framkommer det att många olika aktörer bär på skulden för denna utveckling och gemensamt för dessa är att de alla varit överoptimistiska.Syftet med denna uppsats är att undersöka varför husbubblan uppkom och hur den kunde få sådan global verkan samt vilka eller vad som bär på skulden. Detta görs med hjälp av data från sekundära källor såsom artiklar och databaser..

Effekterna av krisen på den amerikanska bolånemarknaden är ännu ej fastställda. Säkert är dock att de amerikanska bolåneinstitutens kreditförluster har ökat och världens finansmarknader har satts i gungning. Detta kan antas ha påverkat spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer. Syftet och frågeställningen i denna uppsats behandlar de risker svenska bostadsobligationer exponeras för med kreditrisken i fokus. Och vidare om spreaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer i Sverige har påverkats av den amerikanska marknaden.

Den 11 september 1973 avsattes den chilenska presidenten Salvador Allende under en militärkupp. Senare har det kommit till känna att den amerikanska regeringen under lång tid varit inblandade i motarbetandet av Allende. Den amerikanska underättelsetjänsten CIA var den organisation som genomförde de olika hemliga operationerna som utgjorde en stor del av den amerikanska utrikespolitiken mot Chile. Vi har i detta arbete undersökt hur pass autonomt CIA kunnat agera i genomförandet av den amerikanska utrikespolitiken samt hur man skulle kunna förklara detta. Vi har kommit fram till att CIA:s autonomi har varierat över tid, men varit som mest påtaglig i samband med mordet på den chilenska generalen Rene Schneider..

Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats på senare år och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis på många olika saker men jag har valt att titta på den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljära konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjämfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljär konflikt? För att undersöka detta har jag utgått från Galulas teori för att jämföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta på olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen säger om dessa.

 The 2008 U.S. Presidential Elections were in many ways special, where the USA got its first president of Afro-American origin, Barack Obama. The elections will also be historical since the great use of social medias - as the community Facebook, the video sharing site YouTube and web based diaries, blogs - broke through during the campaigns. This study's purpose was to examine how a few members of the Swedish parliament described the result of the Presidential Elections in their blogs. The main question - how the election results were described in the blogs - was divided into three themes, created on the basis of the blog's content.

I vår studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School.Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår studie är gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning.Slutsatserna vi kan dra från vår studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times.